Liv i obalans!

Man lever livet, och jag älskar mitt liv. Har en underbar familj, vänner o mor o far o bror..så händer det oväntade. En person i mitt liv som står mig i närmaste hjärterum måste opereras. Själva operationen är inte farlig men denna person kanske inte vaknar upp ifrån nedsövningen pga hjärtat. Det som är fruktastvärt är att man måste så gott som ta farväl innan det är dax! Mitt hjärta värker och tårarna är nära hela tiden! Har känt denna fantastiska människa i 28 år som jag älskar av hela mitt hjärta. Han sa till mig att det är okey för han har levt sitt liv!!!!! Men ja då, jag kommer leva med saknaden. Jag hatar att man måste dö, varför kan man inte leva för alltid?